det blir bättre.



jag har varit nere i en grym svacka.
inte har jag riktigt förstått vad det berott på heller och det förstår jag fortfarande inte.

beror det på mig, dig, saknad, stress, längtan, pluggpanik, självförtroendet, penicillinkuren som får mig alldeles matt...?
ingen aning.
men något är det som har gnagt och som gnager, om än mindre.

och det finns ingen att prata med för jag vet inte vad jag ska prata om.
jag pratar med mig själv. mina tankar och mina känslor.
men det är bara ett enda stort, jävla trassel och virrvarr av allt och inget på en och samma gång.

nu har jag dock betat av en del saker som skulle göras.
idag har jag examinerande seminarium på tredje och näst sista delkursen.
jag hoppas jag blir godkänd så jag även är berättigad att ens söka csn inför nästa termin (dumma nya regler).
sen ska jag bara in med en liten komplettering från första seminariet innan betyget kan trilla in i ladok (om jag nu blir godkänd idag).

jag har jobbat mer än hälften av mina timmar.
jag har fixat en del viktiga campusmässan-saker.
örebrew-grejerna ska fixas på torsdag eller fredag så jag kan vara ledig i helgen.

nu hoppas jag bara inte att nästa delkurs, som börjar imorgon, drar igång med dunder och brak för då går jag under! då går ilskan och oron över till tårar och förtvivlan.

jag håller båda mina tummar, och båda mina tår för att det inte ska ske.

Kommentarer

lämna ett avtryck här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback